|
FISKEREDSKAP |
|
|
|
|
|
Betydelse |
Dialekttal |
|
Nät 1 st |
net |
|
Nät 2 eller flera |
neta |
|
Nätsänka, en sten som lindas i näver |
nevärtaskä |
|
fastsättning av tel |
bo neta |
|
Göra nätslinga |
binn neta |
|
Flera nät efter varann |
net hagä |
|
Kolla om det är fisk på näten, |
|
|
och lämna dom kvar i sjön |
vitt neta |
|
Hänga upp näten |
gist neta |
|
Torkställning |
gistän |
|
Rensa fisken |
göra opp fisken |
|
Trassel i nätet |
slyren |
|
Lak krok |
lAka kroka |
|
Långrev |
lAngreva |
|
Metspö |
metspöa |
|
Juster |
justrä |
|
Isfiske |
isfiskä |
|
Skrämma fast fisk på nätet |
pjAsA, vAsA |
|
Lösa upp nät trassel |
lAsA vAsAnA ? |
|
Tid för höstfiske |
lövbleka |
|
Dålig sjöbotten, ojämn. För notdragning |
mårbAtt'n |
|
Ordna till noten, ibland med båt, |
|
|
ibland från land |
hjALp |
|
Lina i noten som man piskar i vatten med, |
|
|
för att skrämma in fisken |
simmen, pjAsAlina, pjAsA, pjAsk |
|
Kil i änden på noten, där fisken samlades |
notkil'n |
|
Köpa fisk |
fisk ve silverkroken |
|
BÅTAR |
|
|
|
|
|
Betydelse |
Dialekttal |
|
|
|
|
Stamvirke |
båtvisa |
|
köl |
SArn |
|
Spant |
vrängren |
|
Båtbrädor |
båtbreän |
|
Brädvarv: |
boLA, ex: ett varv är första boLA |
|
Sista brädan |
suA |
|
Ovanpå sista brädan |
subAnnä |
|
Årtull |
Håen |
|
Åror |
årän |
|
Ögla av björkkvist på årtull |
håvia |
|
Skott |
skötta |
|
Skjuta ut |
skût ut |
|
Landa med båten tidigare |
lännä |
|
Ro baklänges, ex. vid nätupptagning |
mônn |
|
Man drar näten över båtkanten |
sua inneta |
|
Båt med för låga sidor, el. för höga skott |
knerodd |
|
Skräp som flöt iland vid vårflod |
fLovrak (används också som |
|
|
skällsord om en människa |
|
|
som inte sköter kläder och |
|
|
hygien) |
|
vass |
AbbArgrässä, rör |
|
|
|
|
Man slog vass'n när sjön var frusen och när det var ett riktigt goår sä kalvä tellome ox'n. Så frådigt vare. |
|